Avslutningscermonin...

Här om dagen damp inbjudan till HLK´s avslutningsceremoni ner i mail boxen. Är det sant tänkte jag, gäller detta verkligen mig. Va dum man är som inte kan glädjas åt något fullt ut bara för att man känner att uppsatsen inte ännu är i mål. Man vågar liksom inte pusta ut hela vägen innan man vet att nu är det klart. I vilket fall är ceremonin den 20 januari, vilket faktiskt är snart. Känns overkligt på något vis. Tror inte detta är något jag fattat än. Livet ska väl bestå av litteratur, totalt kaos på vardagsrumsbordet av böcker och arbeten hit och dit, författare som säger sitt, handledare som får en att tänka om, föreläsare man sitter och nickar huvudet till med instämmande mummel...ja så har livet sett ut de senaste 4.5 åren. Min livsstil ska kanske snart ändras...vad ska rymmas nu?? Är det nu jag ska ta tag i all den litteratur jag så många gånger sagt till mig själv att läsa när jag äntligen är klar och inte har så mycket annat för dig. Nja...just nu känns det som att jag tar upp litteraturen vid ett senare skede och håller mig till deckare och andra böcker jag inte haft tillfälle att läsa under så många år. Längtar redan. Tänk, få sitta under filten med ett ljus tänt och lite dämpad belysning, höra brasan spraka i köksspisen och tyst sitta och läsa en bra bok. Det är inte mycket som slår det. Men nu återigen till det vanliga livet, till kaoset inne på vardagsrumsbordet, arbetet som ska in nästa vecka och en massa som ska avbokas i kompendiet innan inlämningen kan ske. Tror det får bli lite Kay Pollak i kväll, just för att få koll på känslorna lite. Börjar känna mig pirrig och konstig i kroppen. Examinationsdag börjar närma sig....den kryper allt närmre...

Nu mina vänner blir det snart jobb. Ska fixa ordning grabben nu o mig själv för den delen. 
Ha en bra dag!!
mE