Tjejmilen

Hej på dig! 

Sitter just nu på bussen påväg hem igen till Småland där mina tre ögonstenar väntar. En fantastisk helg har nått sitt slut. Vår huvudstad är fantastisk på många sätt. Det är fint med stora höga byggnader. Vatten. Broar och kanaler. Mycket männsikor som bildar en härlig blandning av alla dess olikheter. Har fått känna storstadspuls, annat va man är van vid hemifrån där man själv får stå för energin och pulsen. *ler*. 

Har fått lära känna tre fantastiska tjejer. Vi har nu alla fått uppleva hur det är att springa ett långdistans lopp. Å det mina vänner är något alldeles speciellt. Å det blev som jag trodde. Utmanande, roligt och svettigt. Å mitt lilla heta temperament fick också göra sig hörd. Eftersom gubben beställde sms tjänst och fick rapportering på min tid vid 5km och 10km så fick ja en liten press på mig. I min klass va ja en utav dem som stod längst fram vid start. När bandet rycktes va ja snabbt iväg o det kändes bra tills ja kom till 5km och precis när ja skulle springa under tidtagningen ställer sig en äldre kvinna precis framför mig och dricker sitt vatten i godan ro. Trots att ja höll till vänster och befann mig på löpar kanten. Det kan bara inte lilla jag acceptera, nej inte just i den situationen jag befann mig i just då. Men den lilla damen hann nog aldrig reagera på va det va min underbara lilla mun kläckte för kommentar innan ja va borta. Bästa sträckan va utmed kanalen. Sen valde ja springa utmed vattnet. Det va en fin sträcka. Sen räckte ja upp händerna för alla kvinnors rättigheter. Jag är stolt över att vara kvinna och det är klart ja visar det genom att göra något så enkelt som att vifta med bägge armarna i luften en liten kort sträcka.

  

Nu har jag upplevt ett utav mina mål. Va ska bli nästa mål? Ja det måste ja fundera på. Kanske öka på distansen lite?! Men en sak är säker. Löpning är något som är roligt och väldigt smidigt. Ett par löpar dojjer kan alltid tas med överallt. Å när man får lite ont i kroppen, som ja har nu då vet man att det är för att den fått kämpa lite. Helt klart den bästa träningsvärken!

En nöjd och svettig liten fröken som äntligen fick sin första löpar medalj för 10km.

Tjejmilen. Check. Om ja ska göra det nästa år igen? Klart jag ska. Ingen tvekan. Kanske vi ses där?! 

Må så gott & Sköt om dig

Kram Michaela